Description: Samtliga anläggningar som finns registrerade i Bebyggelseregistret. Observera att varje rad i listan är information om anläggningen per inventering (inventeringsID och inventeringsnamn finns i kolumn A respektive B). Anläggningarna kan finnas med i flera inventeringar. Detta har markerats med ljusgrön färg i listan.
Description: Områden med beskrivningar som utpekats i kommunala bevarandeprogram för kulturmiljön. I de fall där inget program är framtaget har kulturhistoriska byggnadsinventeringar använts. Observera att det analoga underlaget till datasetet spänner över en lång tidsperiod med varierande kvalite vad gäller kartmaterialet. Används som referensmaterial och inte som exakta avgränsningar.
Description: Hällristningarna i Tanum i norra Bohuslän tar besökaren med till bronsåldersmänniskornas sociala och religösa liv. Området i Tanum består av mer än 350 variationsrika grupper med ristningar som brer ut sig över de släta bergshällarna. De tolkas som tidig symbolisk bildkonst med motiv och placering som medvetet planerats av sina upphovsmän.
Name: Förutsättningar för skred i finkornig jordart- SGU
Display Field:
Type: Group Layer
Geometry Type: null
Description: Analysen utförd 2016-03.
Produkten ger översiktlig information om förutsättningar för jordskred i finjord. Den bygger på en beräkningsalgoritm (Tryggvason, 2014) som utifrån jordartstyp (enligt SGUs produkt Jordarter 1:25 000 - 1:100 000), terrängmodell (Lantmäteriets nationella höjdmodell) och kritisk lutning (1:10) definierar markområden med finkornig jordart som har förutsättningar för jordskred. Utöver detta har informationen bearbetats ytterligare i GIS-miljö för att minimera systematiska fel. Sådana områden kallas i denna produkt aktsamhetsområden. Produkten är tänkt att användas i tidigt planeringsskede för att identifiera områden där skredfara kan förekomma och där ytterligare bedömningar/undersökningar kan behöva göras.
Ett lerlagers skredbenägenhet beror inte bara på marklutning, utan även på dess tekniska egenskaper. Metoden tar inte hänsyn till detta utan betraktar alla jordlager av viss jordartstyp (främst silt och lera) som skredkänsliga vid viss marklutning. Detta innebär att inom många av de identifierade aktsamhetsområdena är lerornas egenskaper sådana att någon risk för skred knappast föreligger, trots att lutningskriteriet är uppfyllt.
Som komplement till modelleringen baserad på lutningsanalys innehåller produkten även en enklare GIS-analys i huvudsak baserad på närhet till vatten.
Grundläggande geoteknisk/geologisk kompetens är nödvändig för att kunna tolka informationen på ett riktigt sätt.
Value: 3 Label: 3: Flygbildstolkning med detaljerad digital höjdmodell som underlag, samt fältkontroller huvudsakligen längs vägnätet, 1:50 000 Description: N/A Symbol:
Description: Hänsynsområdena bygger på respekt och sunt förnuft. Den som vistas i ett hänsynsområde uppmanas att: Hålla låg fart, inte bullra eller tomgångsköra, dämpa musik och prat ta hand om sopor, inte släppa ut toalettavfal.
Description: Gruppen innehåller tre shapefiler som visar var odlingstillstånd givits för olika former av vattenbruk i Västra Götalands län: Blötdjur (musslor och ostron), Fisk och kräftdjur samt Övrigt vattenbruk (t ex makroalger).Skiktet visar odlingsytor baserade på koordinater i besluten. Eftersom osäkerhet finns kring koordinaterna för vissa områden bör skiktet bara användas som vägledning
Description: Gruppen innehåller tre shapefiler som visar var odlingstillstånd givits för olika former av vattenbruk i Västra Götalands län: Blötdjur (musslor och ostron), Fisk och kräftdjur samt Övrigt vattenbruk (t ex makroalger).
Description: Jordartskartan visar jordarternas utbredning i eller nära markytan samt förekomsten av block i markytan. Jordarterna indelas efter bildningsätt och kornstorlekssammansättning. Ytliga jordlager med en mäktighet som understiger en halv till en meter samt jordlager på djupet redovisas i vissa fall. Även vissa landformer, såsom t ex moränbacklandskap, moränryggar och flygsanddyner redovisas. Kartläggningen har skett med olika metoder, skiftande geografiskt underlag samt för presentationsskalor från 1:25 000 till 1:100 000. Detta gör att det finns stora skillnader i kvalitet inom produkten, både vad gäller lägesnoggrannhet och jordarternas indelning. De skillnader i karteringsmetod som tillämpats vid kartläggningen redovisas genom att informationen har märkts som olika karttyper.
Description: På många ställen förekommer tunna eller osammanhängande ytliga jordlager med en sammansättning som avviker från grundlagrets (JG2). Tunna eller osammanhängande ytlager av torv är särskilt vanliga, liksom ytlager av morän (eller oklassificerad jord) på berg. Ytlager JY1 avser sådana ytliga jordlager med en mäktighet mindre än ca 0,5 m eller osammanhängande ytliga jordlager med en bedömd medelmäktighet av ca 0,5-1 m.
JY1 överlagrar i förekommande fall grundlager, JG2.
Description: Underliggande lager JD3 avser jordlager som underlagrar det jordlager som representeras i grundlagret JG2.
Sådana underliggande jordlager har kartlagts endast då de bedömts vara av stor praktisk betydelse, såsom t ex sand- och gruslager under lera och lera under sand- och gruslager. Kartläggningen är långt ifrån heltäckande och frånvaron av ett underliggande lager i data kan inte tas som intäkt för att ett sådant jordlager inte existerar. Det underliggande lagrets avgränsning bygger ofta på borrningar och är mycket osäker.
Underliggande lager är inte knutet till något visst djupintervall.
JD3 underlagrar i förekommande fall JG2.
Description: Grundlagret ger en heltäckande bild av jordarternas utbredning i eller nära markytan. Lagret avser den jordartstyp som normalt kan förväntas på karteringsdjup, dvs. ca 0,5 m under markytan, och som bedöms ha en mäktighet väl överstigande 0,5 meter. Dessutom redovisas i detta lager områden där berggrunden går i dagen eller endast täcks av tunna eller osammanhängande jordlager.
Value: 3 Label: 3: Flygbildstolkning med detaljerad digital höjdmodell som underlag, samt fältkontroller huvudsakligen längs vägnätet, 1:50 000 Description: N/A Symbol:
Description: Jordbruksblock är en datamängd som innehåller uppgifter om maximalt stödberättigande jordbruksmark enligt EU:s definitioner. Jordbruksblocken används av Jordbruksverket för att administrera stöd till lantbrukare, till exempel för att kontrollera arealuppgifterna i lantbrukarnas ansökningar och för att informera lantbrukarna om gällande uppgifter. Datamängden innehåller inte all jordbruksmark i Sverige, utan bara de delar som en lantbrukare har sökt stöd för någon gång. Ett block är en polygon/yta som avgränsar ett område med jordbruksmark. Ett block avgränsas av fasta avgränsningar. Exempel på fasta avgränsningar är vägar, stenmurar, skog och bebyggelse. Ett block kan också avgränsas av regiongränser (församlingsgränserna från 2000). Ett block måste, med få undantag, vara minst 0,1 hektar. På ett block kan bara en lantbrukare ha jordbruksmark (undantag för betesmark som sambetas). Datamängden Jordbruksblock innehåller cirka 1 143 000 block. Av dessa är cirka 891 000 åkermarksblock och ca 252 000 betesmarksblock. Den totala arealen är 3,2 miljoner hektar, varav 2,7 miljoner hektar är åkermark och 510 000 hektar är betesmark. Genomsnitts-arealen för åkermarksblocken är 3,03 ha och för betesmarksblocken är motsvarande siffra 2,03 ha.
Color: [0, 0, 0, 255] Background Color: N/A Outline Color: N/A Vertical Alignment: bottom Horizontal Alignment: center Right to Left: false Angle: 0 XOffset: 0 YOffset: 0 Size: 8 Font Family: Arial Font Style: normal Font Weight: normal Font Decoration: none
Color: [0, 0, 0, 255] Background Color: N/A Outline Color: N/A Vertical Alignment: baseline Horizontal Alignment: left Right to Left: false Angle: 0 XOffset: 0 YOffset: 0 Size: 10 Font Family: Arial Font Style: normal Font Weight: normal Font Decoration: none
Name: Produktionsplatser för djurhållning- Jordbruksverket
Display Field: PPN
Type: Feature Layer
Geometry Type: esriGeometryPoint
Description: Produktionsplats för djurhållning Viss typ av djurhållning som hålls på en plats ska anmälas till Jordbruksverket. De djur som ska anmälas till Jordbruksverket är: * Nötkreatur * Grisar * Får * Getter * Fjäderfän som hålls för kommersiellt bruk eller om antalet överskrider 350 värphönsplatser Platsen får då ett produktionsplatnummer med syftet att det ska vara möjligt att spåra djur från en plats till en annan vid utbrott av någon smittsam djursjukdom. Ett produktionsplatsnummer består av landsbeteckningen SE plus sex siffror. Produktionsplatsnumret är knutet till den anläggning eller plats där verksamheten bedrivs. Grundprincipen är att ett produktionsplatsnummer avser en byggnad för djur som huvudsakligen vistas inomhus, eller en anläggning om det finns ett antal tätt liggande byggnader som tydligt utgör en enhet. Platsens geografiska utformning avgör om ett eller flera nummer behövs. Ligger betena mindre än 500 meter från varandra fågelvägen, och det inte finns några andra klövdjur som tillhör någon annan mellan platserna, är det en och samma produktionsplats. Om avståndet är mer än 500 meter eller om det finns andra klövdjur som tillhör någon annan mellan platserna, ska platserna ha olika produktionsplatsnummer. Uppgifter om PPN: •vilket djurslag som finns på produktionsplatsen. Produktionsplatsnummer vid transport Ibland behöver exempelvis en lastbil eller ett släp ha ett produktionsplatsnummer. Produktionsplatsnummer för fordon behövs i följande fall: •djur från flera produktionsplatser transporteras tillsammans och sedan lämnas på flera produktionsplatser •djurhållaren på den avsändande eller mottagande produktionsplatsen inte har kännnedom om varandra. Om djuren är på väg direkt till slakt behövs inget produktionsplatsnummer för transporten.
Description: Kartskiktet Ängs- och betesmarksinventeringen 2002-2004 innehåller ytor för alla marker som besökts vid inventeringen under åren 2002–2004. Det omfattar alltså fullständigt inventerade marker, marker som går att restaurera och marker som inte längre är aktuella. Attributtabellerna innehåller fält-id, areal och markslag. Vill du ha med ytterligare inventeringsdata går det att hämta från TUVA.
Description: I kartskiktet Ängs- och betesmarksinventeringen naturtyper är bara de fullständigt inventerade markerna med. I detta skikt är de inventerade markerna nedbrutna så att varje naturtyp, enligt Natura 2000 definitioner, har en egen yta. Sveriges ängs- och betesmarker har inventerats. Det innebär att 300 000 hektar mark undersöktes under åren 2002 till 2004. Detta för att se var markerna finns och vilka speciella naturvärden och kulturlämningar som finns där, till exempel speciella växter eller gamla byggnader. Inventeringen visade att det finns 270 000 hektar värdefulla marker i Sverige. 7 000 hektar av dem är ängar och 229 000 är betesmarker. Resten behöver restaureras för att kvaliteten på dem ska bevaras. Fortsatt inventering sker inom landsbygdsprogrammet (2007-2013). Inventeringen används för att kunna göra utvärderingar och uppföljningar av miljöersättningar och andra åtgärder för naturmiljö och kulturmiljö. Uppgifterna kan användas som underlag vid rådgivning, samhällsplanering och forskning. Resultatet av inventeringen finns i databasen TUVA. Den är även tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats. Från inventeringen finns två kartskikt. Det ena innehåller alla marker som besökts vid inventeringen (ängs- och betesmarksobjekt). Det andra skiktet (naturtypsytor) innehåller de marker som inventerats fullständigt. I detta skikt är de inventerade markerna nedbrutna så att varje naturtyp har en egen yta, enligt Natura 2000 definitionen.
Description: Naturvårdsverket reviderade Myrskyddsplan för Sverige 2007. Planen innehöll de oskyddade myrar med höga naturvärden som Naturvårdsverket ansåg borde ges ett långsiktigt skydd. Under 2016 genomfördes mindre korrigeringar och korrektur. Rapporterna och länsfiler och tillhörande supplement finns nedladdningsbara på webbsidan dit den första länken ovan går. Det här GIS-skiktet inkluderar korrekturen som tagits fram 2016 och är det skikt som bör användas.
Description: Naturvårdsavtal som tecknas mellan fastighetsägaren och naturvårdsverket eller länsstyrelsen som avtalspart för staten. Naturvårdsavtal är ett civilrättsligt avtal.Fastighetsägaren och staten eller en kommun kommer överens om en viss ekonomisk ersättning för fastighetsägaren mot att denne avstår från tex. skogsbruk.Naturvårdsavtal kan träffas både för områden som är beroende av skötsel för att bevara naturvärdena och för sådana områden där naturvärdena gynnas bäst av fri utveckling.Avtalstiden kan variera mellan 1 och 50 år.Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket vägleder tillsammans hur man skall gå tillväga.
Description: Naturminnen enligt Miljöbalken kap 7 § 10.Länsstyrelse eller kommun får förklara ett särpräglat naturföremål som behöver särksilt skydd eller vård som naturminne. Beslutet får avse ett så stort område på marken som krävs för att bevara naturminnet och ge det tillräckligt utrymme.
Description: Länsstyrelserna och kommunerna kan bilda naturreservat enligt miljöbalken. Naturreservat bildas i ”syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. Ett område som behövs för att skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer eller livsmiljöer för skyddsvärda arter får också förklaras som naturreservat.” (ur miljöbalken). Sverige har drygt 3 300 naturreservat.
Description: Nationellt utpekade ängar och hagar. Nationella bevarandeområden med ängs- och hagmarksområden som har bedömts som de mest värdefullaste områdena i ängs- och hagmarksinventeringen. Klassindelning 1-3 varav klass 1 har högsta värde. Källskalan är för f.d. Göteborgs o Bohus län: 1:50 000 Källskalan är för f.d. Älsvborgs län: 1:10 000 Källskalan är för f.d. Skaraborgs län 1:20 000
Description: Regionalt värdefulla odlingslandskap. Värdefulla miljöer i odlingslandskapet. Bevarandeprogrammet skall utgöra en samlad redovisning av natur- och kulturmiljövårdens bevarandeintressen i odlingslandskapet. Länsstyrelsen genomförde arbetet med regionella bevarandeområden under åren 1991-1993. Se rapport ''''Bevarandeprogrammet_alvsborgs_lan.pdf'''' i mappen /Övrigt/.
Description: Träd grövre än 1 meter i diameter i brösthöjd (Jätteträd >1m), träd grövre än 40 cm i diameter och med en utvecklad hålighet (grovt hålträd), hamlade träd, träd med förekomst av rödlistad art och/eller intressant signalart, blivande jätteträd, dvs träd som är 300-313cm i omkrets. Innehåller träd inventerade tom mars 2011 (inventeringen fortsätter!)
Description: Våtmarksinventering för Västra Götalands län. Våtmarksinventering för Västra Götalands län. SNV’s VMI-databas. Några objekt är nya, eller har bytt kommun, justerad text eller data, i vissa fall nya ID på objekt i gräns mellan de f d länen. Detta är ännu ej rapporterat till SNV. Yta_ha: = total objektareal enl VMI. Våt_yta_ha: = nettoareal dvs minus fastmark och vatten enl VMI Realyta: = ny, framräknad yta enl det digitaliserade skiktet (ej rapp.till SNV)
Description: Värdekärnor och Stödhabitat inom gräsmarker i Västra Götalands län. Områdena är framtagna inom projektet Grön infrastruktur.Områdena är hämtade från ängs- och betesmarksinventeringen samt från Jordbruksverkets markklasser för betesmark, slåtteräng, skogsbete, mosaikbetesmark och restaureringsmark.
Description: Långliggande vall är åkermark som inte har plöjts på senare tid och brukas genom slåtter. Om förutsättningarna är goda kan dessa åkrar ha/få en artrik ängsflora som berikar landskapet. Det här lagret innehåller ett urval av sådana ytor från SJV Jordbruksblock 2017, ägoslaget långliggande vall. Avståndet till närmaste artrika ängs- eller betesmark är viktigt när hävdgynnade arter ska spridas till åkervallen. Dessa arter kan också gynnas av att jorden har hög andel sand eller torvjord. Urvalskriterier har därför valts enligt följande: jorden ska ha en sandhalt >50 procent eller att minst 20 procent av ytan är organisk jord. Ytorna ska också ligga högst 100 meter från närmaste artrika gräsmark. Utöver detta har även vallytor som ligger i direkt anslutning också tagits med.
Description: Värdetrakter som åsyftas i rapporten: Strategi för formellt skydd av skogsmark i Västra Götalands län. Länsstyrelsens rapportserie 2006:41. Gränserna bygger på ett urval av hela 1 km-rutor. Polygonerna har därför ett ”taggigt / kantigt” utseende.
Description: Detta lager visar ytor som idag brukas genom slåtter (värdeelement) eller betesmarker som bedömts vara lämpliga för slåtter och som kan få höga ängsvärden (stödhabitat). Överlappningar mellan ytor från de olika underlag som använts, har tagits bort genom sammanslagning.
Description: Länsomfattande inventering av samtliga värdefulla slåtter- och betesmarker > 0.5 ha. Samtliga objekt har naturvärdesbedömts. Ett objekt kan vara flera ytor. Inventeringen utfördes 1986-1991. Se mappen: pdf ang o hage inv Ängs- och hagmarksrapporter finns i digital form för kommunerna: Orust, Partille och Tjörn och för f.d. Älvsborgs län.
Description: Kända flodpärlmusselförekomster i Västra Götaland med utgångspunkt från inventeringsunderlaget i Rapport 2005:85 samt miljöövervakningsinventeringar. Uppdaterat enligt inventeringar fram till 2015
Description: Kustvattenområden som ingår i Länsstyrelsens förteckning över musselvatten som skall skyddas enligt enligt förordningen (SFS 2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. Områdena baseras på SMHI:s Havsområdesregister version 2007.
Name: Regionalt särskilt värdefulla vatten stora naturvärden- LST
Display Field: LANSKOD
Type: Feature Layer
Geometry Type: esriGeometryPolygon
Description: Regionalt särskilt värdefulla vatten för natur enligt Länsstyrelsens bedömning. Vatten med stora utpekade naturvärden som bör bevaras ur ett regionalt perspektiv.
Name: Regionalt värdefulla vatten stora naturvärden- LST
Display Field: LANSKOD
Type: Feature Layer
Geometry Type: esriGeometryPolygon
Description: Regionalt värdefulla vatten för natur enligt Länsstyrelsens bedömning. Vatten med specifika utpekade naturvärden som bör bevaras ur ett regionalt perspektiv.
Description: Kända stormusselförekomster (förutom flodpärlmussla) i Västra Götaland med utgångspunkt från inventeringsunderlaget i Rapport 2005:85 samt miljöövervakningsinventeringar fram till och med 2015.
Description: Detta skikt innehåller Sekundär och Tertiär skyddszon. I äldre beslut brukar enbart benämningen yttre skyddsområde användas. Den Sekundära skyddszonen bör skyddas mot markanvändning eller verksamheter som kan medföra risk för förorening av grundvattnet. Ett lägsta krav på den sekundära skyddszonens utbredning för grundvattentäkter i jordlager bör vara att uppehållstiden från dess yttre gräns till vattentäktszonen är beräknad till minst ett år. Tertiär skyddszon omfattar de delar av vattenskyddsområdet som inte omfattas av övriga zoner. Här är det viktigt att beakta föroreningar som i ett långt tidsperspektiv kan påverka vattentäkten negativt.
Description: Detta skikt innehåller Sekundär och Tertiär skyddszon. I äldre beslut brukar enbart benämningen yttre skyddsområde användas. Den Sekundära skyddszonen bör skyddas mot markanvändning eller verksamheter som kan medföra risk för förorening av grundvattnet. Ett lägsta krav på den sekundära skyddszonens utbredning för grundvattentäkter i jordlager bör vara att uppehållstiden från dess yttre gräns till vattentäktszonen är beräknad till minst ett år. Tertiär skyddszon omfattar de delar av vattenskyddsområdet som inte omfattas av övriga zoner. Här är det viktigt att beakta föroreningar som i ett långt tidsperspektiv kan påverka vattentäkten negativt.
Description: Länsstyrelsens information om datat:
Gällande strandskydd inom Västra Götalands län. Inkluderar utvidgat strandskydd (>100 m från strandlinjen) beslutat dec 2014 och senare, och strandskydd upp till 100 m från strandlinjen. Ytorna är klippta i kommungräns. Digitalisering och kartor gjorda i skala 1:10 000, tolkning av gränserna ska därför göras i samma skala. Kvalitetsförbättringar och rättningar av geodatat kommer att göras.
Description: Strandskydd inom Västra Götalands län. Inkluderar utvidgat strandskydd (>100 m från strandlinjen) beslutat dec 2014, och strandskydd upp till 100 m från strandlinjen. Digitalisering och kartor gjorda i skala 1:10 000, tolkning av gränserna ska därför göras i samma skala. Kvalitetsförbättringar och rättningar av geodatat kommer att göras.
Description: Beskrivning Värdetrakter har avgränsats för särskilt viktiga arter/miljöer. Förutom ålgräsängar även strandängar, blåmusselbankar, sjöpennor, större svampdjur och koralldjur. Värdetrakterna har identifierats genom att direkt i kartan ringa in större koncentrationer av värdekärnor för respektive naturvärde. Avgränsningen är förenklad till ellipser eftersom tillgängligt underlag inte är så detaljerat och har brister. Avgränsningarna ska ses som preliminära men allteftersom ny kunskap tillkommer kan värdetrakterna justeras.Läs mer om grön infrastuktur: https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/samhalle/planering-och-byggande/gron-infrastruktur.html
Description: Visar utbredning av Zostera marina (ålgräs) vid en rad inventeringar under 1960-1980-talen. Ålgräsängar är viktiga för den biologiska mångfalden och är uppväxtlokaler och födosöksplatser för flera av våra kommersiella fiskarter
Description: Visar utbredning av Zostera marina (ålgräs) vid en rad inventeringar under 2000-2010-talet. Ålgräsängar är viktiga för den biologiska mångfalden och är uppväxtlokaler och födosöksplatser för flera av våra kommersiella fiskarter.
Description: Visar utbredning av ålgräs- och natingängar (Zostera marina och Ruppia sp.) vid en rad inventeringar 2011-2018. Ålgräsängar är viktiga för den biologiska mångfalden och är uppväxtlokaler och födosöksplatser för flera av våra kommersiella fiskarter.
Description: Här kommer Västtrafiks hållplatser. Giltiga idag 2012-04-26. Tog även med Sotenäs kommun då den låg emellan angivna kommuner. Det är bara att plocka bort om de inte ska vara med.Hållplatsomr = är en centrumkoordinat för de ingående lägen som finns på hållplatsområdet. Kolumn ”Indragen”= Yes bör sorteras bort. OBS! EJ importerade!Hållpllägen = de ingående lägenas placering och benämning. Kolumn ”Indragen”= Yes OCH kolumn ”virtuell”=Yes bör sorteras bort. Bortsorterade i LYR-fil.HälsningarDiana Björck LaursénGIS-samordnareVästtrafik AB